Ronja

Äntligen säger jag bara! Hemtentan är nu överstökad, så nu känner jag att jag börjar få tillbaka lite livsglädje igen. Helgen har varit bland det värsta jag upplevs. I fredagskväll satt jag ensam hemma och pluggade hela kvällen, inte helt okej! Lördagen var i och för sig bra, den började med en match i Oxelösund som vi vann stort och slutade med en tjejkväll hos Flisan. Söndagen däremot var åter igen ett helvete. Jag vaknade med olidlig huvudvärk och ångest över att ha en hel uppgift kvar att skriva. Jag satt vid datorn hela söndagen. Det var min helg det.
Snart är det lov kära vänner, då ska vi leva loppan!

Kallt, kallt, kallt! Jag står snart inte ut längre, varför bor jag i detta iskalla land? Ge mig sol och värme! Imorse var en sådan där mardrömsmorgon. Först snozade jag i ca 20 minuter, och när jag insåg att jag var tvungen att dra av mig täcket och stiga upp kände jag att tårarna inte var långt borta. Jag var så arg, så arg! När jag kikade ut genom fönstret mötte jag bara mörker. Varför går vi inte i ide? Dagen fortsatte lika härligt som den började. Hela tre av fem lektioner var med Larsa. Obeskrivligt tråkigt.
Ikväll ska jag krypa ner under mitt täcke och bara titta på film, och imorgon tänker jag ta studiedag.