Flickan och Kråkan
Bryt mitt mönster! Vad är meningen med att pina sig igenom alla dagar, då det ändå aldrig kommer en förändring? Jag är less på att ständigt gå omkring i samma fotspår. Jag vaknar, äter, pluggar, sover. Jag ser fram emot helgerna. Men vad ser jag fram emot? Alla helger är likadana, det är samma människor med samma problem och samma tjat. Jag behöver komma härifrån. Jag behöver något, jag behöver någon.
Mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
Mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
Uppdatering
Svar: Nej jag är inte död.