Ett erkännande
"Inget äcklar mig mer än andra människor.
Jag vet inte vad det är med mig, men det känns som om jag blir mer och mer människofientlig för varje dag som går. Jag tycker inte om att stå nära dem i hissar. Människorna, alltså. Jag ställer mig i ett hörn och håller andan och vill bara komma ut-ut-ut."
Efter att ha läst Alex Schulmans krönika i Punk se idag har jag insett att vi har någonting gemensamt, vi känner oss båda väldigt obekväma i människors sällskap. Jag åkte idag buss 753 mot Hovsjö för att där träna lite innebandy. Hade jag dock vetat att bussen skulle fyllas med säkerligen 50 personen för mycket hade jag med all sannorlikhet tagit mig en promenad. Jag satt där inpressad i ett hörn och verkligen kände hur jobbigt det var att ha en massa människor omkring mig. Människor som lät konstigt, som luktade konstigt och som till och med såg konstiga ut. Just i det ögonblicket insåg jag att jag är en ganska hemsk människa. Man ska älska människan.
En kort och koncist beskrivning av Ronja Maria Olsson: "Du är mer en sådan där människa som skiter i att prata med folk, om du inte känner för det."
Våren är ung och oanvänd
På onsdag är det dags för mösspåtagningen.
Den 7:e maj äger vår studentskiva rum på Hamnmagasinet.
Den 8:e maj åker jag till Berlin.
Den 14:e maj åker jag till Ungern.
Den 30:e maj är det bal. Jag har äran att dejta min mattevän David.
Den 5:e juni tar jag studenten (Felicia fyller år. Går tyvärr ej att fira denna dag).
Den 9:e juni åker jag till Barcelona med Felicia, Anette och Fabian gånger två (Plus lite annat bagage).
Den 12e juni fyller jag 19 år.
Den 25e juni sätter vi oss i bilen och åker till Borlänge för att avnjuta några dagar med bra musik.
Det enda som möjligtvis skulle vara lite dåligt med detta är att jag med stor sannolikhet kommer att behöva läggas in på rehab i början av juli. Men det är ett senare problem. Fullt ös, medvetslös är det som gäller nu!
Jag är kär
