One minute I held the key

Dunderförkylning, och jag tycker så otroligt synd om mig själv. Det är lätt att tycka extra synd om sig själv när man väl har börjat. Därför tycker jag synd om mig själv för allt som har gått snett den senaste tiden. Jag sitter med tre filtar men ändå fryser jag. Kan jag inte bara få bli lite frisk så att jag orkar göra något vettigt på dagarna och inte ligga och analysera gammalt skrot. Det är proppfullt i huvudet samtidigt som det är helt tomt. Tom, tom, tom på känslor. Jag saknar det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback